Friday, February 17, 2017

Color matching in my mind

Sometimes when I am out,
I like to match the colors of what I see
to  watercolors in my mind.

Today.

The wooden deck by the river
Davy’s Gray, a brush of Cobalt Turquoise Light
Raw Umber and Yellow Ochre
Sepia and Burnt Umber for the dark spots

The wooden railing
PG50, Cobalt Turquoise Light
and a deepening bluegreen toward PB36, Cobalt Turquoise, and beyond

Wooden benches
All of the colors above, with a little, very diluted Venetian Red brushed on

Water
Cobalt Blue
Paper white
A deepened Olive Green
Payne’s Gray and Indigo

The beautiful old asphalt path with its aggregates of crushed stones and gravel exposed
Again Davy’s Gray, Neutral Tint
a hint of Burnt Sienna, Yellow Ochre, white, and Potter’s Pink

All grayed colors or earth tones

There is so much more to a February day than gray
- if one only looks deeply

PS. Deem my surprise at seeing a small branch the perfect shade of Permanent Rose and Permanent Alizarin Crimson!


Översättning. Ibland när jag är ute så matchar jag akvarellfärger med det jag ser, i huvudet.

2 comments:

Annika said...

Ja, det där med vinternyanser är verkligen en hel värld om man ser lite närmre än grått och färglöst (svårt att komma ihåg när man börjar tröttna på vinter och längta efter våren). Jag har inte koll på alla färger du nämner så jag kan inte helt "se" färgskalan du tänker på men jag har en föreställning iallafall.

Anna C. said...

Själv älskar jag speciellt naturens gråskala, vilken ju inte alls är grå om man verkligen ser efter. Tycker att de grå tonerna har så mycket mer liv och färgskiftningar i sig än starkare färger som ibland känns lite platta - gäller både grå färger på tub och som man blandar själv, liksom även de i naturen. Men visst är sommarens färger också fina...